Fick ett underbart och efterlängtat samtal nyss, det va Petra sin ringde och uppdaterade mig om läget på ackis och om hennes mans stroke... Läget ser bättre ut och det verkar gå frammåt!
Men fy fasiken vilken pers för dom, och det är en lång väg tillbaka , lider verkligen med dom! Man skulle vilja göra nått för att hjälpa till , vad som helst ,!
Men det är nog inte mycket man kan göra, men att finnas där som vän gör nog mycket hoppas jag!❤

Fy vad skört livet är! Var rädda om er, stanna upp och tänkt till emellan åt, vad är viktigt igentligen?
Prioritera och ta hand om varandra !

Många varma kramar till er från mig!